När jag förra veckan hade skickat in alla mina inlämningsuppgifter och var klar, kändes det så där gott som när man tränat och är så där go i hela kroppen.
Den här veckan har känts som om att springa ett maraton i pissetofflor och flera gånger har jag undrat, varför utsätter jag mig för detta?? Det undrade nog min syster också när jag ringde henne i morse och pratade utan att andas, jag tror inte hon fick en syl i vädret, behövdes inte för min skull, hade inte hört det ändå. Jag var bara tvungen att få ur mig lite frustration. Sen gick det riktigt bra igen. Hoppas att hon fick en bra start på dagen ändå efter min attack. Hon känner ju faktiskt mig och är nog kanske lite van :)
Det är ju bara att se till att ta en paus och göra något annat om än bara för en liten stund när man slagit knut på sig själv. För jag vet ju att det är det här jag vill.....
"När man haft lite för bråttom måste man stanna upp och vänta på sin själ"
Kinesiskt ordspråk